Det är mycket prat om världsekonomin, skuldkriser, urusla statsfinanser i Grekland och börser som surar. Men solen skiner ju och det är fredag! Jag håller på Shirley i detta filmklipp som fick mig att le idag.
”Börsen är nog det enda stället jag vet där folket flyr affären när det är utförsäljning”
Citat från Mark Yusko.
Den här låten är ju både lite skum men också grymt skön. Den firar jag solskenet med idag (plus att det snart ska bli smarrig fika här på kontoret).
Man kunde önska att Astrud Gilberto som sjunger skulle engagera sig lite mer känslomässigt när hon framför musikstycket. Fast på något skumt vis så bidrar även hennes frånvarande sätt till mystiken i låten. Inte sant?
Girl from Ipanema. Vassågo!
Det är inte enkelt att skilja privatliv och jobb när man är egenföretagare och dessutom tycker att det man håller på med är skitkul. Men jag tror att det är viktigt och bra. Åtminstone för mig och speciellt sedan vi har blivit tre i familjen. Det finns dessutom flera poänger med att vara lite strukturerad och ha lite strategier för olika saker. Det är något som jag fått större och större förståelse för. Resultatet blir då helt enkelt lite bättre.
Jag har också blivit lite bättre på att inte jobba hemma utan faktiskt bara vara ledig och tillgänglig för familjen. Det har lustigt nog inneburit att jag är mer effektiv på kontoret de timmar jag jobbar där. Det är nästan lite som med träning. Kost och motion hänger ihop och man måste hitta en balans. På samma vi hänger fritid och jobb ihop och även där finns en optimal balans. Allt detta är givetvis enkelt i teorin men å så svårt i praktiken. Men jag tror att jag har börjat hitta rätt.
Vad gäller Firma Håkan Liljeqvist så har den för en tid sedan fått en helt egen liten minisajt där jag försöker förklara, mest för mig själv, vad jag håller på med och hur jag jobbar (eller borde göra det). Bara att formulera detta för mig själv har faktiskt inneburit en viss aha-upplevelse. Plötsligt har jag det svart på vitt och det blir då enklare att fila på detaljerna för att göra det ännu bättre.
Men, missförstå mig inte nu. Det finns fortfarande gott om tid och utrymme för lek och improvisation, impulsiva grejer och tokerier i min tillvaro. Så måste det få vara.
Ikväll är jag just ensam en stund, precis som jag bloggade om här om dagen, och tycker faktiskt det är ganska trevligt. Vi har en balkong som tyvärr inte nyttjas så mycket som den förtjänar. Men ikväll lever jag mitt liv där bland pelargonerna, utemöblerna och ljuden från innergården.
Jag tänker på min pappa som blivit mirakulöst bättre (det finns inget annat sätt att beskriva det faktiskt) och nu flyttats från intensiven till medicinavdelning. Jag tänker på framtiden som är otroligt spännande just nu. Jag tänker på världen och hur bra jag har det. Det är obegripligt. Fantastiskt.
Sedan tittar jag på de fina pelargonerna som står där på bordet. Jag gillar pelargoner.
Jag gillar sättet som den här filmen avdramatiserar något som vi människor generellt undviker och tycker är lite jobbigt, nämligen att vara ensam. Se den!
För min egen del finns det perioder i mitt liv då jag faktiskt njuter av ensamhet och då jag verkligen känner ett behov av det. På samma sätt kan jag vara socialt understimulerad och umgås gärna med alla under andra perioder. För mig finns det plats för både och. Inget är fel. För nävarande känner jag dock ett behov av att umgås och vara med människor, att få lite input och lyssna på vad andra har att berätta. Helst positiva grejer om jag får välja.
I förra blogginlägget delade jag mina tankar om hur TV-apparaten kan bli en drog. Passiv konsumtion när den är som värst helt enkelt. Men vad tycker jag då egentligen om Internet? Är det så mycket bättre?
I grund och botten tycker jag definitivt att Internet är typ 1000 procent bättre. Största orsaken till det är att informationen är mer diversifierad. De som är avsändare är fler och därför borde det vara så att olika ämnen tas upp med fler ingångsvinklar. Alltså slipper vi de filter som svt:s Aktuellt och TV4-nyheternas redaktioner ju faktiskt utgör.
Det är viktigt, tror jag, att komma ihåg att de är en liten klick människor präglade av sina små universum som bestämmer hur verkligheten ska återges och beskrivas. Många gånger oemotsagda via TV-mediet. De konstruerar ju verkligheten för oss. Det begriper alla som har läst lite sociologi och mediekunskap. Om Internet funkar så mycket bättre i praktiken är ju en annan sak. Förutsättningarna finns åtminstone där.
Det andra skälet till att jag föredra Internet som medie är att mitt nyttjande av Internet oftast blir ett deltagande. Man engagerar sig och söker aktivt information. Har man en blogg, ett forum, är involverad i sociala medier som twitter eller facebook så bidrar man dessutom till vad Internet är. Tittar du på en film på YouTube så kan du svara genom att lämna en kommentar eller kanske göra en egen film som ett svar. Möjligheterna till interaktion är många.
Det är med andra ord inte en monolog man tar del av utan en dialog. Om man vill. Bland annat därför vinner Internet i min värld och TV:n är stenålder.
Därmed inte sagt att Internet är helt igenom bra. Självklart finns det dimensioner och saker som gör att även Internet kan utgöra en drog vi tar till för att döva sinnena och som kan verka fördummande. Men det blir ju vad vi gör det till och du och jag kan påverka det.
Eller vad säger du?
Notering: Det finns dock vissa typer av sajter som vi nog inte behöver fler av. Och nej, jag tillhör inte dem som skulle gråta blod över några mindre kanaler på dumburken.
Igår diskuterade jag och min fru hur mycket tid som vårt tv-tittande tar och hur det kan få oss att tappa vår tidsuppfattning. Helt plötsligt har en kväll gått och jag har egentligen inte gjort något som tillför eller berikar mitt liv. Inget. Dessutom är det tid jag aldrig får tillbaka och som jag kunde gjort så mycket mer med. Det här är något som jag tror är ett ganska allmänmänskligt problem som fler än jag reflekterar över lite nu och då.
Personligen kan jag känna att det passiva mediet TV tar död på mig. Det är som med Mc Donalds – när man har ätit upp sin megameny så kvarstår bara en fråga. Varför gjorde jag det där?
Beth Fulton har gjort en film som beskriver detta på ett väldigt bra sätt. Inspirationen till den här filmen lär komma från Todd Alcotts dikt, Television.
Håller jag på att bli gammal eller håller du med mig? Har televisionen blivit ett medie som underhåller oss till döds, en godisbutik som ger oss alla en sockerchock?
Error: Twitter did not respond. Please wait a few minutes and refresh this page.
Nytt på Prylar & Design
